Tuesday, June 5, 2012

När det snurrar sådär i huvet

Ojämnare uppdatering får man nog leta efter, men det får ni leva med. Duger det inte så kan ni ju bara sluta kolla, det är faktiskt så enkelt.

Ni som känner mig vet att jag är en sån person som tänker, väldigt mycket. På allting och ingenting, jag hinner säkert tänka 500 olika tankar på en minut om jag är på ett tankspritt humör. Men sån är jag helt enkelt. Det jag försöker komma fram till är i alla fall att jag på slutet har tänkt väldigt mycket på hur enkelt mycket är, och hur mycket svårare man gör det för sig själv. Som jag, t ex.. jag vet en massa grejer som jag klarar av och kan men samtidigt sätter jag sånna krav på mig själv att allting ska vara "perfekt" att det oftast slutar upp med att jag inte vill göra vad det nu är alls för att jag känner på mig att jag kommer faila ändå.

Måste allting vara så svårt? Och en annan bra fråga.. varför strävar man alltid efter det som är "perfekt"? Finns det någonting som är perfekt? Jag tror att det beror på hur man ser på det. Här är ett exempel.. Jag är ingen perfekt vän, men jag kanske ändå kan vara den perfekta bästa vännen för just min bästa vän. Precis som hon är det för mig. Krångligt lät det, men jag hoppas ni fattar.

Jag försöker hela tiden påminna mig om att människor inte är perfekta, alla kan göra fel osv osv och sen jag började med det så känner jag att jag känner mig mindre besviken på folk när dom gör någonting som jag anser är fel. Om jag bråkar med någon och det blir pajkastning (kasta skit fram och tillbaka på varann) så ja det är ju klart som fan att det gör ont just då, men det måste ju inte hänga kvar en hel evighet.. eller hur?

Jag än mänsklig och gör fel, jag försöker lära mig av dom misstag jag gör och om jag kan acceptera att andra människor är likadana så kanske det blir lättare för dom att acceptera att jag är det med? Jag vet inte. Bara en tanke.

Nu blev det här inlägget mycket längre och seriösare än tänkt.. HE HE

No comments :

Post a Comment